Kallas det mammahjärna eller ärthjärna?
OBS! Jag påstår inte att jag var någon Einstein!
Jag har ofta kunnat förlita mig på mitt minne! Jag behövde aldrig plugga så värst mycket i skolan utan jag hade ganska lätt för det tack vare mitt minne. Jag var med på alla föreläsningar och jag hade fotografiskt minne (vissa tentor gick åt helvete tack vare minnet haha). Jag behövde sällan skriva upp något för att det fanns i mitt minne, både bra saker och dåliga saker. Ibland hatade jag när någon främling rabblade upp telefonnummer högt för en annan främling, för att det etsade sig fast i min hjärna utan att jag ville det. Allt detta är som bortblåst nu.
Sen jag blev gravid, eller ännu värre, sen jag fick Leona har mitt minne blivit katastrofalt! Jag glömmer saker titt som tätt och jag måste lägga påminnelser i mobilen hela tiden för att komma ihåg de mest enkla sakerna i min vardag. Jag börjar bli lite orolig nu för det här är inte jag...
Det jag är mest orolig över är hur det kommer att gå på jobbet? Kommer jag att fortsätta ha kasst minne och vara allmänt blåst hela tiden? Jag känner mig så dum!! Jag är orolig att jag aldrig kommer att kunna klättra i karriären för att jag inte kommer att lära mig nått nytt. Min hjärna avvisar allt som har med kunskap att göra känns det som.
Tänk om det alltid förblir såhär? Det var så bra innan, när jag kunde ha så mycket information i min hjärna. Nu måste jag skriva upp saker för att komma ihåg! Vad ska jag ta mig till?
Hjäääälp!
Hahahahha Welcome to the darkside. problematiken du beskriver är vardagen för 99.9 % av jordens befolkning. Varför tror du gud uppfann post it lappar?? :)
Ja det är väl bara att vänja sig nu...det kommer knappast att bli bättre med tiden! Minnet brukar bli sämre med åren alltså...
