Nostalgi
Just nu önskar jag att någon bara kunde viska i mitt öra och säga "Ta det lugnt, din framtid ser ljus ut"... Jag går runt med en olustig känsla i kroppen den senaste månaden. Jag vet inte vad det är men det är massor av oro som gnager i mig. Det känns som att något fattas fast jag har allt man kan önska sig, hälsa, familj, jobb, vänner...Jag vet inte men jag önskar att jag sitter och läser igenom min blogg nån gång i framtiden och läser just det här inlägget och tänker "allt löste sig tillslut", så som jag tänker på föregående inlägg jag har skrivit :) Allt blev bra, Lola fast du inte trodde det där och då :)
Många kramar från mig <3
Förstår dig precis!! Tänk vad skönt om man hade facit i hand. Tänk om man visste hur ens barn kommer att bli, om man förblir frisk,lycklig. att man lever gott och njuter av livet. men se baksidan av det, tänk om vi visste allt tråkigt som ska hända oss, då hade vi inte velat se fram emot nåt alls.
Det ska bli skönt att växa upp och bli gammal (hoppas man blir gammal) och se tillbaka på sitt liv och tänka att man åtminstone gjort minst en bra grej i livet och det är att ha skaffat barn! allt det andra kvittar. vi har skapat nåt från oss själva, där vi lever vidare ett tag till. det är så mycket man vill här i livet, och man ska kämpa för det också, annars betyder det inget när man väl har fått det!
från allt ont kommer det fram nåt ännu bättre ;)) allt ordnar sig!
kram på dig <3