Bjuda för att man måste
Lionel somnade kl 2 inatt och Leona vaknade kl 7,30. Här sitter jag nu trött och hängig och tänker ut en inbjudningslista till min 30 årsdag som inträffar om 2 år. Ja, när man är jättetrött så har man inte alla hästar i stallet (eller säger man "i hagen"?) haha. Lionel sover fortfarande, lyckans ost! Hade mer än gärna gjort honom sällskap!
Hursomhelst, som jag sa, inbjudningarna! Jag hade velat bjuda hem några tjejer och bara umgås lite här hemma, men listan blir för lång och jag har inget slott så att med andra ord blir det för trångt! Min önskelista är att bjuda de tjejer jag trivs allra bäst med, tjejer jag har vuxit upp med och umgåtts med under min barndom. Men så funkar det inte (i min kultur)! Om jag ska bjuda en kompis så måste jag bjuda hennes systrar, svägerskor, kusiner osv. Jag måste bjuda tjejer som jag inte ens umgås med i vanliga fall och som inte ens har kommit för att besöka mig nångång för varken mina barns födslar eller nått, men de har bjudit mig när de har haft nån tillställning (av samma anledning som jag måste, för att de var tvungna så att jag inte ska bli ledsen)! Listan blir onödigt lång och i slutändan blir det ändå nån som blir glömd och ledsen för det. Jag orkar inte med sån drama! Så att med andra ord, det blir inget födelsedagskalas hemma hos mig haha.
