Back to reality
När jag jobbade och var gravid så längtade jag så mycket efter den dagen jag skulle sluta jobba och vara mammaledig i över ett år! Jag längtade efter den tiden jag skulle mysa med mina barn, ta dagarna som de kommer, inga tider att passa, ha massa tid till att umgås med barnen, min familj, vänner osv. Nu har jag varit hemma i snart 1 år och 5 månader och det är inte lika roligt längre.
Det var kul första året men nu har barnen blivit större, Leona längtar till dagis och hon blir så rastlös på dagarna, Lionel går och busar massor och vill knappt att jag kramar honom längre. Vi har inga vänner att umgås med för att de flesta är bortresta eller jobbar, min familj har fullt upp med jobb och sin vardag, så att vi träffas knappt. Jag är så uttråkad och känner mig ensam, samma sak varje dag, städa, plocka, diska, ut i lekplatsen med barnen, komma hem och duscha dem, laga mat, lägga dem och sen sitta och glo på TV i några timmar innan läggdags. Jag är så understimulerad så att det inte är klokt!
Saken är den att jag inte längtar till att börja jobba heller! Att jobba som småbarnsförälder innebär mycket tidiga morgnar med massor av stress på morgonen, lämna på dagis, springa till jobbet och ha massor av press och stress där, sluta jobbet och springa till dagis och hämta trötta barn, hem och laga mat, natta dem och sen decka på soffan, sen samma sak nästa dag. När helgerna kommer så känner man att man måste hinna med 100 saker som man inte hinner med på vardagarna, men helst av allt vill man slippa allt och bara vila heeela helgen!
Jag börjar jobba 40% fr.o.m den 26/8 och jag känner att det är bra för mig att mjukstarta lite. Jag får komma ut i arbetslivet två dagar i veckan och kommer säkerligen att uppskatta de andra dagarna jag är hemma mer. Förra året tänkte jag inte på jobbet en enda dag för att jag hade fullt upp hela tiden, men nu när jag inte har så mycket att göra så känns det inte lika jobbigt att börja jobba! Förra året hade vi en bedrövlig sommar som regnade bort och jag är glad att vi fick en härlig sommar i år, jag har verkligen kunnat njuta fullt ut och det kan man inte göra när man är instängd i ett kontor hela dagen! Så att jag är tacksam för den här tiden och det känns bitterljuvt att komma tillbaka till verkligheten, med jobb och sånt! Känns även lite ledsamt att det här förmodligen är sista gången jag är föräldraledig så länge, eftersom vi känner att vi inte vill ha fler barn. Jag är i allafall glad att jag har fått uppleva den här tiden två gånger i mitt liv och att jag fick mina två fina skatter som jag älskar mer och mer för varje dag ❤
